Dagens industri, December 8, 2002

De vinner Innovation Cup med verktyg som sätter fart på analyserna

Innovation Cup 2002 går till Helene Andersson och Wouter van der Wijngaart vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. På torsdagen fick de 100 000 kronor i prispengar för sitt kemiska analysverktyg som är mikroskopiskt till formatet men mycket effektivt.

Priset delades ut av Dagens Industris chefredaktör Hasse Olsson och Jan Molin, Skandia, vid finalen för Innovation Cup i Konserthuset i Stockholm på torsdagen. “Det känns fantastiskt, det här hade jag hoppats men aldrig vågat tro på”, säger Helene Andersson, som tror att segern i Innovation Cup ger analysverktyget extra skjuts ut på marknaden. “Vår innovation bygger på standardkomponenter men vi använder dem på ett helt nytt sätt”, säger Helene Andersson. “Därför har vi snabbt kommit så långt att produkten snart kan börja erövra marknaden.”

Sålt första licensen
Pristagarna har sålt sin första licens. Köpare är det bärsnoterade företaget Pyrosequencing, som bygger på den uppfinning som tog första pris i Innovation Cup 1999. Helene Andersson och Wouter van der Wijngaart säger inte hur mycket de har fått för licensen, bara att det är mer än de får i pris i Innovation Cup. Det som lockar licensköparna är att läkemedelsindustrin, den medicinska forskningen och vården behöver snabbare, bättre och billigare analysverktyg. Det är inte ovanligt att forskarna får vänta i månader på analysresultat som Helene Anderssons och Wouter van der Wijngaarts lilla verktyg kan ta fram på ett kick. Hemligheten ligger just i miniatyriseringen av själva analysverktyget och metoden att föra in den substans som ska analyseras.

Svårt att se
Det fullständiga namnet på det vinnande tävlingsbidraget är “Miniatyriserat diagnostiskt verktyg för biomedicinska tillämpningar”. Det säger faktiskt precis vad det handlar om: ett analysverktig som är så litet att det är svårt att ens se dess största strukturer med blotta ögat. Varje analysverktyg består av en tunn kanal som leder fram till en bur. Det går att etsa in flera analysverktyg på samma lilla kiselplatta. Därmed kan många analyser utföras samtidigt. I buren fastnar de mikrokulor som bär med sig ämnet som ska analyseras. Kulorna är standardvara inom biokemi och biotekník. De är ofattbart små, mellan 5 och 10 mikrometer i diameter. Om 40 kulor ligger bredvid varandra blir bredden ungeför som ett hårstrå i genomskärning. Kulorna fungerar som mikroskopiska chokladbollar. Det ämne som ska analyseras motsvaras av kokosflingorna som fastnar på chokladbollen. Metoden gör det möjligt att analysera ytters små mängder av ämnen som kostar mycket pengar. “Idén med vår innovation var redan från start att skapa ett generellt verktyg”, säger Helene Andersson.

“Just nu används det för DNA-analys, men det kan användas i många andra tillämpningar.” Det är Pyrosequencing i Uppsala som testar analysverktyget för DNA-analys. Företaget kan dra ned på provmängderna till en 4 000-del av vad som används i dag. “Självklart blev de mycket intresserade och de har köpt licens för att få använda vårt patenterade verktyg”, säger Wouter van der Wijngaart. “Det är också så vi tänker gå vidare, vi vill fortsätta forska men hoppas på att tjäna pengar genom att licensiera ut tekniken till en lång rad användare.”

Proteinanalyser
Förra året fullbordades kartläggningen av människans uppsättning av gener där DNA-analys varit nyckeln. Nu väntar en ännu större uppgift. Det är att analysera alla de proteiner som människans DNA producerar. Där finns lösningen till många gåtor, bland annat hur vissa sjukdomar uppstår. Det nya analysverktyget är som gjort för den uppgiften, för om det ska gå att kartlägga alla proteinerna inom rimlig tid behövs ett analysverktyg som är mycket effektivare än dagens. Men det finns fler intressanta tillämpningar. En idé är att utveckla ett handhållet komplett laboratorium för blodanalys. Ett sådan laboratorium blir inte större än en mobiltelefon. Det skulle ge sjukvården nya möjligheter i tredje världen. Det lilla verktyget är trots sin avancerade konstruktion inte särskilt dyrt. Materialkostnaden är omkring 1 krona. Det var en lyckträff att Helene Andersson, som arbetar med molekylär bioteknik, kom i kontakt med elektronikingenjören Wouter van der Wijngaart, som specialiserat sig på miniatyrisering. “Jag såg i en annons i Ny Teknik att Institutionen för signaler, sensorer och system vid KTH sökte doktorander”, berättar Helene Andersson.
“Jag kom hit utan att känna till särskilt mycket om mikroteknik. Jag började med att sätta mig in i de olika mikroteknikerna och därefter fundera ut hur man i biovärlden kan använda sig av mikrochips som de flesta förknippar med elektronikvärlden.”

Oslagbart team
Wouter van der Wijngaart fortsätter:
“Här använder vi samma tillverkningsteknik som används i elektrochips. Men istället för att bygga integrerade kretsar i chipset bygger vi strukturer. Det här är en teknikavknoppning från datachipstillverkningen.” På samma sätt som Helene Andersson i början våndades över mikrotekniken så kände sig Wouter van der Wijngaart lätt ansträngd när han fick kämpa med bioteknikens problem. Men tillsammans blev de ett oslagbart forskarteam, skulle det visa sig. Ett skolexempel på vad som kan hända när två forskarkompetenser korsbefruktas. I dag är de forskare på deltid: Wouter van der Wijngaart driver företaget Mint som gör det möjligt att betala avgifter med hjälp av mobiltelefonen. I Stockholm har det blivit succé att kunna betala sin parkeringsavgift utan att behöva springa ned till bilen. Helene Andersson arbetar sedan årsskiftet på Silex Microsystems i Kista. Hennes uppgift är att utveckla mikrochips för användning inom bioteknik och kemi.

Text: Tomas Dietl